Julkänsla

Julkänsla.

Ibland finns den där. Stark och ljuvlig. Lika het som lågan på ett tänt stearinljus. Vilt dansande i kroppen. Pirrig och lustfylld. Obändig och gladlynt. Som en stark kärlek. Jag blir som kolsyrad i hela mig, från topp till tå. Ögonen lyser.

Så plötsligt...

är julkänslan borta. Någon annanstans. Inte hos mig. Kanske hos dig. Och jag längtar efter min julkänsla. Försöker få fatt i den. Men som en hal skridskois slinker den mig ur händerna. Pirret är borta. Ögonens ljus har slocknat. Var det inte mer?

Julkänslan och jag har ett av-och-till-förhållande.

Vi kan inte bestämma oss. Rättare sagt, julkänslan kan inte bestämma sig. Jag är bestämd. Mycket bestämd. Jag vill ha julkänslan. Man ska inte leka med känslor har jag lärt mig. Så ge mig nu tillbaka julkänslan.

© Snöprinsessan